Snuffe har rest nu…

Idag fick Snuffe somna in på Valla Djurklinik i Linköping.

Så trötter man kan vara då. Pappas pälskling.

På förmiddagen så busade vi lite och då blev han hängandes så här lilla bubben.

Men husse, jelp mej ner dårå. *sprattel*

Han tog självklart ingen skada när han hängde där och dinglade och självklart tog han sig loss för egen tass. Han har ju fått commandoutbildning av Sippo.

Men eftersom kisseriet inte fungerat som det skulle i helgen, så var jag tvungen att ringa Valla. Vi fick en tid 10:30. Snuffe var måttligt road av att få åka i transporten igen. Själv trodde jag att det skulle bli ”som vanligt” att han blev behandlad och sedan skulle han få åka hem. Jag hade precis börjat förtränga riskerna som fanns.

Men e vi här nu ijen? *suckar*

När tjejen som kollade Snuffe klämde på hans blåsa, så kom det bara ett par stänk. Det rann inte bra alls. Jag fick hålla Snuffe’s huvud medan hon klämde och jag märkte hur illa han tyckte om det. Vem skulle inte göra det? Då nämnde hon att det började kanske bli dags för att fatta ett svårt beslut. Precis det jag var rädd för.

Efter samråd med tjejen där, så beslutade jag att han skulle få somna in direkt. Hon förklarade flera gånger för mig att hon tyckte jag tog rätt beslut och att hon skulle kunna hämta in varenda vettis i Valla, eftersom alla kände Snuffe, och de skulle säga samma sak. Men trots det så kändes det som om jag mördade honom.

Jag bad henne ta ett foto på mig och Snuffe tillsammans. Jag har nästan inga såna bilder.

Så fick vi vänta lite medan vettisen hämtade en annan vettis...

Snuffe var jättemodig och började utforska lite.

Till slut kom stunden. Jag hade bett om att han skulle få lugnande först, så han inte skulle vara rädd.

Det verkade rätt fort och snart så blev han så trött att han inte orkade hålla huvudet uppe längre.

Han var helt lugn och avslappnad.

Till slut fick han den sista injektionen och efter det gick allt snabbt.

En husses sista farväl av sin älskade katt.

Här förs hans kropp bort av vettisen. Farväl Snuffe.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=CLuddnK-SHU]

Ett stort tack till alla som ställt upp för Snuffe. Jag önskar jag kunde komma på mer att säga, men det är tomt i huvudet nu. Jag får försöka tacka er alla senare.


Det här inlägget postades i Snuffe. Bokmärk permalänken.

151 kommentarer till Snuffe har rest nu…

  1. Pingback: Snuffe är i Regnbågslandet « ღ Bunny ღ

  2. *Annmi skriver:

    Vi gråter & ♥ värker,vet hur oerhört svårt detta är…

    R.I.P lille Snuffe
    Annmi
    Jippi
    Mynta
    Goe

    /Stora Tröstekramar till Husse

  3. Jag är såå ledsen för er skull.
    Kram

  4. Linnsens o Franks matte o lillhusse skriver:

    Kära Sippo och Husse!

    Så fort det gick! Ni, liksom vi, trodde säkert naivt att allt var okej nu när Snuffe hade fått ny muducin, han åt och drack och kissade både i och utanför lådan! Men så bara så där blev han sämre… Vi gick och la oss i går och allt var okej, idag hade vi inte hunnit vara ute på nätet än och så hade helt plötsligt Skaparkatten redan hämtat Snuffe!

    Vi har gråtit och gråtit för Snuffe rörde oss så, han var en liten brun katt precis som en av våra, han var bara 2 år och så gullig och han skrev så mysiga inlägg på Sippos blogg. Och alla stavade vi ju likadant som han i våra kattentarer när vi svarade honom, så att han säkert skulle förstå! 🙂

    Säkert fick han ont i ”grejen” om han morrade och jamade åt den och då kunde ju du husse inte göra nåt annat än att låta Skaparkatten komma och ta hand om honom. Men du har varit fankattiskt tålmodig som har torkat fläckar över hela lägenheten och säkert har det känts som att du har varit nära galenskapen ibland när du har hittat ännu en fläck fast du redan har torkat överallt.

    Snuffe, du har varit fankattiskt modig som har åkt ut och in hos vettisen! Varit ifrån din husse och din Sippo i flera dagar i sträkk och inte vetat när du skulle få kåmma hem… Men du har haft ett bra liv, vi har fått lära känna dig när du har lekt, sett dig äta glass och vilken tur att husse köpte den där undercover musen som gömde sig för dig hela tiden, för du tyckte ju att det var så kul att jaga den! Nu har Skaparkatten botat dig så du slipper ha ont och nu kan du leka med alla de nya kompisarna utan att vara orolig för transpårten och vettisen mer!

    Husse, du har underbara minnen av Snuffe och hundratals bilder och små filmer på honom vilket säkert känns skönt nu. Dessutom har du hans ”dagbok” på nätet när han har skrivit små inlägg på bloggen då och då. Kanske ska du hedra honom med att ge ut boken om Snuffe?
    Lillhusse undrade idag hur ni fick Snuffe och kanske kan det vara en bra idé att göra en ”Snuffes bok” nu, både för att få vara nära honom ännu ett litet tag och för att få slippa tänka så mycket. Men också för att Snuffes historia är värd att berätta, hans fina inlägg och kommentarer, alla gulliga bilder och så slutet med hur hela kattosfären samlades för att rädda hans liv! Nu gick inte det, han kunde inte botas, men han fick åtminstone den chans alla djur borde få, att få hjälp. Djur ska inte behöva avlivas för att de bor hos hussar och mattar som inte har råd med den dyra veterinärvården.

    Det var fint att du lät oss följa Snuffe ända in i slutet, TACK! Och försök att minnas varje sekund av den gossjuka han drabbades av igår!

    Stor kram från Karin, Linnsens och Franks matte

    • Katten Sippo skriver:

      Jag har faktiskt inte tänkt så långt som på en bok om Snuffe. Förut så tänkte jag lägga ut hela bloggen som en bok, där det då stod om Sippo och Snuffe’s tokigheter. Men som det känns nu, så orkar jag inte.
      Tack för alla snälla ord och kramar.
      -Husse

  5. Indra och Matte skriver:

    Åh lille Snuffe! Ser dig skutta över Regnbågsbron, utan krämpor, full av tillförsikt. Vid brofästet möts du av Bolzmann, min vackre gamle kisse som varit där sedan juli i år. Han visar dig tillrätta, tar med dig till de andra katterna…visar var maten serveras, var de bästa sovplatserna är. Så tar han dig i tassen och tillsammans går ni fram till Skaparkatten som lägger sin stora yviga svans omkring dig Snuffe..Då ler Bolzmann…

    Smärtan över en förlorad vän gör outsägligt ont….länge! Även om man vet med sisig att man fattat rätt beslut, så sliter det hjärtat ur kroppen på en..

    Tänker på er Husse och Sippo

  6. Kattfamiljen skriver:

    Beklagar sorgen.. 🙁 StyrkeKramar från hela Kattfamiljen

  7. Sov så gott, lille Snuffe. Vi är så ledsna över att du rest ifrån oss. Vet att du är saknad, inte bara av din fantastiske husse och kattkompis Sippo, utan av alla dina bloggvänner. Till husse hälsar vi: du gjorde alldeles rätt. Ibland är det så eländigt, att fast man försöker på alla sätt så räcker det ändå inte till. Nu slipper din fine lille kattkille lida, och vi tror att han har det bra där han är nu. Så fint Valla djurklinik hade ordnat för lilla Snuffegubben, och så underbart du har skrivit om honom. Vi tänker på er, med tårarna rinnande. Tröstande tasskramar från Stationskatterna med matte.

    • Katten Sippo skriver:

      Jag känner en viss stolthet över att min lille Snuffe fick så många bloggvänner, trots att han inte bloggade så mycket själv. Ett stort tack för tröstande ord. Jag försöker också se det som så att han inte lider längre. Men det gör ont.

  8. Katterna Signe och Gusten med familj. skriver:

    Vila i frid fina fina Snuffe! Hoppas att du har det bra i regnbågslandet bland dina vänner.
    Vi tänker på Sippo och Husse som saknar dig. Kram från Kinna

  9. Pingback: Ett sorgeflor « Gunsans rum

  10. Vi gråter och sänder varma tankar och tröstkramar till husse och Sippo. Sov gott lille Snuffe.

  11. mrspok skriver:

    Det är med tårar i ögonen jag ser på bilderna med lilla Snuffe! Vi tänker på er i denna svåra och sorgliga dag!Snuffe fick en bra helg tillsammans med sin kära familj! Lilla Snuffe har det bra nu när han färdats över regnbågsbron till Skaparkatten! Svårt att finna ord.. Varma hälsningar!

    • Katten Sippo skriver:

      Ja, det betyder mycket för oss att han fick vara med oss i helgen. Det var en av orsakerna till mitt beslut idag. Jag ville inte tvinga honom att åka fram och tillbaka.
      Tack för era varma ord.

  12. Wikki skriver:

    Snuffe, du ska för mig bli symbolen för hur människors goda hjärtan kan samlas och ihop göra det yttersta för att rädda en alldeles speciell katts liv. Du och din husse och allt detta ska få bli förebilden för hur vi andra i framtiden ska kunna agera i kampen för att hjälpa och rädda, stödja och trösta – till förmån för behövande katter! Det, Snuffe, ger mening åt alltsammans… Vila nu i SkaparKattens Frid! Tack!

    Husse och Sippo, jag har skrivit ett alldeles speciellt requiem över Snuffe på min blogg… Och håller om er med mina tassar i tanken så gott det går!

    NosTårar Wikki & Nova & människor

  13. Lille fine Snuffe!! Du gjorde rätt, han har det bra nu!

    Jam o Kram från Flipper och matte Susanne

  14. MEN stackars dig och Sippo, KRAMAR i massor!
    Läste inne på Södertälje katthem, vad som hade hänt Snuffe.
    Det är så hemskt när man mister en så fin katt.
    Klart, om det inte finns ngt mer för katten, så är det bästa för katten att få somna in.
    Har själv haft katter tidigare oxå, som fått somna in 🙁
    *GRÅTER*
    Man för göra det bästa av det hela

    Tänker på er båda

    kramar

    Mimmi
    Chicko
    Tarzan
    Sessanh

    och matte

    • Katten Sippo skriver:

      Tack snälla för kramarna. Ni har så rätt i att det är hemskt att förlora en sån fin vän. Men det var nog det bästa man kunde göra för honom.

  15. Lensbabie skriver:

    Jag har följt er tre från min plats i kulissen.
    Stora tårar trillar över mina kinder
    Jag tänker på er och har tänt ett ljus för er alla tre

    Lensbabie

  16. Findus och Lisa skriver:

    Vi beklagar sorgen men det var nog det bästa för Snuffe.
    Sköt om er så gott det går.

    Kram från Findus och Lisa

  17. Bunny skriver:

    Jag blir så ledsen när jag jag läser detta inlägg :'(

    Jag har åxå följt er ett tag och tycker bloggen är jättemysig! <3

    R.I.P <3 <3 <3

  18. spärrvakten skriver:

    Tråkigt att höra men det var nog det bästa för Snuffe. Jag har följt honom och Sippo här på bloggen under en längre tid nu och det kändes av i hjärtat när jag läste inlägget. Det får mig att tänka på min hund som gick bort för fem år sedan. Känns fortfarande som att det var igår.
    Jag beklagar verkligen sorgen.

    • Katten Sippo skriver:

      Jo, jag vet egentligen att det var det bästa. Jag är glad över att vettisen hjälpte mig fatta det beslutet faktiskt. Jag förstår att dina tankar går till din hund. Jag brukar reagera precis likadant nät jag läser om någon som gått bort. Fast den här gången gällde det mig.

  19. Jeanette skriver:

    Stor sorg är det varje gång man mister en älskad familjemedlem, jag känner med dig, våra katter lever ännu men min hund somnade in förra året och det är jobbigt att fatta beslutet att nu är det dags för djurets bästa. Du har kämpat mycket hårt för Snuffe, men ibland så hjälper det inte, du fattade rätt beslut även om det känns jobbigt nu kanske. Krama Sippo, han är din bästa tröst nu.

    • Katten Sippo skriver:

      ++++++++++++++++++++ (Det var Sippo som skrev för egen tass där) Tack för dina snälla ord. Vi djurmänniskor förstår varandra på ett sätt andra inte kan förstå.

  20. Alice skriver:

    Men neeeeeej! Det var ju inte så här det skulle gå! Både jag och matte sitter och gråter. Stackars er och stackars lilla Snuffegubben! Matte tänker också på sin Oscar som fick gå samma väg i februari, så hon skänker extra tankar och kramar till husse. Det är det svåraste beslut man måste ta som djurägare! Men tvivla inte på att du har gjort rätt husse! Snuffe kunde inte ha haft ett bättre liv och en bättre husse, och det krävs mod att ta rätt beslut när det behövs. Men det känns jamarns skönt att det inte var pengarna som styrde! Du gjorde verkligen allt som kan begäras. De andra katterna kommer att stå i full svanshonnör och ta emot Snuffe när han kommer över till andra sidan. *massor av tasskramar och nosbuffar till er*

    • Katten Sippo skriver:

      Hälsa matte och beklaga sorgen. Ni har rätt i att det är skönt att det inte var pengarna som avgjorde det hela. Jag hoppas verkligen han får ett bra mottagande.

  21. pip skriver:

    hej.
    vi undrar varför matte storbölar..hon ser inte vad hon skriver..och vi sitter och ijämte som två frågetecken,vad är det matte?
    -snuffe har fått gå över regnbågsbron ,förklarar hon och då får vi oxå tårar i ögonen,men det visar vi inte för matte.
    men nu slipper snuffe lida mer iallafall..
    ha det bra på andra sidan snuffe.
    /tass

  22. Soya skriver:

    NEJ!!! Så himla tråkigt. Här rinner oxå tårarna när jag läser det fina du skrev och ser på bilderna. Förstår hur du känner dig nu, det gör alla som har mist ett djur. Men du tog det enda rätta och kloka beslutet, hur ont i en det än gör. Och det gör ”jävligt” ont och det blir sååå tomt. Men du kunde inte gjort mer. Snuffe vakar nu över dig och Sippo. Nu får du gosa jättemycket med Sippo och vi sänder er massor med tröstekramar.

    • Katten Sippo skriver:

      Jag ville att Snuffe skulle få ett rejält bra sista inlägg. Det förtjänade han. Även om jag gjort allt, så önskar jag att jag kunde ha gjort mer.

  23. Aamor skriver:

    Vi beklagar, matte har tårar i ögonen och tänker självklart på sin gamla katt när hon fick somna in.
    Hoppas Snuffe har det bra där han är och slipper en massa vettisar!

    Nosgnugg
    Aamor den kattälskande skällisen!

  24. Dui och Deco skriver:

    Tårarna rinner på oss och matte. Stackars er. Snuffe har kämpat tappert och du, husse har fattat rätt beslut, Snuffe har det bra nu på andra sidan Regnbågsbron och slipper ha ont. Tack för att vi fått var med.Våra tankar går till er Husse och Sippo.Hoppas att ni känner att vi tänker på er. Snuffe fattas oss.Tusen kramar och nosbuffar från matte och oss.

    • Katten Sippo skriver:

      Snuffe var en otroligt tapper kisse. Han sa inte ett ljud när han blev undersökt. Vettisarna var jätteimponerade av honom. Vi känner, både jag och Sippo, vilket enormt stöd ni ger oss.
      Tack snälla.

  25. Karin skriver:

    Det är skönt att se hur många tröstare Husse och Sippo har.
    Jag tänker på er.

  26. Kattson skriver:

    Bara en riktig djurvän vet när det är dags att låta sitt älskade djur få somna in, när det är dags att själv bära all den smärta som det innebär när ett djur måste lämna en. Nu har Snuffe fått ro och han har inte ont längre. Nu får du ta hand om Sippo, för han sörjer också, på sitt lilla sätt. Ni kämpade verkligen för Snuffe. Tänk om alla tog lika väl hand om sina djur!

  27. Känner så mycket för dig!
    Miste själv min katt Findus förra måndagen.
    Höll alla tassar för Snuffe.Blev så glad att han var hemma igen och nu tassade jag in och läste att han lämnat dig och Sippo.
    Fick denna länk av en kär vän som jag läste.
    Ger dig också denna då den är underbar och stämmer så väl.
    http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.8234011

    Nosphussar till Sippo från två marsvin
    kram till husse från deras matte Sanna

    • Katten Sippo skriver:

      Beklagar att du förlorade Findus, men det är ju något som vi människor tyvärr måste räkna med. En katts farväl av Wikki, är en läsvärd och sorglig dikt.

  28. Kattslaven Koko skriver:

    Jag vågar varken läsa kommentarerna eller ens din post ordentligt för jag sitter i lånedisken och kan inte gråta, vilket jag vet att jag kommer att göra om jag läser för noga:-(

    Jag är så väldigt ledsen att det gick såhär! Men åtminstone var det för Snuffes bästa och inte av finansiella skäl, och det är kanske en helt liten tröst. Du gjorde ditt bästa, de gjorde sitt bästa på Valla och hur mycket man än tänker ”men om han ändå skulle bli frisk” så finns det en dag då det inte går. Vi vände och vred och funderade på om det var rätt beslut för Twister hur mycket som helst, fast jag ändå vet, och vår fina veterinär också, att det var det enda rätta.

    Så fast du saknar honom så mycket att det gör ont och Sippo har mist sin kamrat, så försök veta att Snuffe åtminstone inte har det dåligt mera och att hans husse var med honom hela tiden och gjorde allt han kunde!

    Många tröstens tankar här från andra sidan brackvattnet (och saltvattnet som läcker ut också…)

    • Katten Sippo skriver:

      Det känns så skönt det kan kännas, att det inte var pengarna som tog Snuffe’s liv. Jag vet nog med mig, innerst inne, att jag gjort allt jag kunnat. Men trots det känner jag enorma skuldkänslor. Men du har rätt i att han inte längre behöver lida, den lille skrutten.

  29. Ami (med husse) skriver:

    Ååååååhha nej, det finns ju inte ord för hur fruktansvärt ledsamt och sorgligt det är fast samtidigt så är det väl så att Snuffe har det mycket bättre där han är nu. För det är ju inte kul att se sina älskde djur lida. För två månader sedan så kollade jag upp ett sår hos vettisen på lilla Ami och då konstaterades det att hon hade en juvertumör. Hon skulle då få komma tillbaka veckan därpå. Och ifall det bara var en tumör så skulle man operera den men om det var flera så var det mer komplicerat att operera bort dom och då skulle hon få ha dom kvar och leva med dom så länge det gick. Och det kunde man tydligen inte veta hur länge hon skulle vara ok med dom i kroppen. NU är hon ju iofs 12 år men ändå… det känns ÄNDÅ som om det hade varit alldeles för kort tid att leva. Som tur var så var det bara en tumör och hon blev opererad men veckan innan man visste hur många tumörer det var var ingen rolig vecka. Så jag förstår verkligen hur du och Sippo har haft det den här tiden som Snuffe varit sjuk. Du och Sippo har gjort allt ni har kunnat och det vet jag att Snuffe kände. Han har det bra nu och springer och skuttar omkring i Regnbågslandet. Där finns ju också många skuggiga gömställen att ligga och sova på som ju lilla Snuffis gillade.

    Var rädda om er och ta hand om varandra
    Husse Micke med Ami

    • Katten Sippo skriver:

      Det är fruktansvärt jobbigt att se sina älskade djur lida. Man kan ju inte riktigt förklara för dem varför de har ont, som man kan göra med människor. Men jag försöker finna tröst i att han har det bra i Regnbågslandet. Jag hoppas han har det bra där.

  30. Marias Hörna skriver:

    Hej
    Å vad sorgligt det är att förlora en vän. Vi förlorade vår älskade Attila härom dagen. Så jag förstår mer än väl hur ni har det. Det känns för jävligt
    Ha de gott i alla fall och att tänka på alla härliga stunder
    //Maria

  31. Kära Peter och pälskade Sippo! Vi gråter här, både människor och djur, i smärta över att mista Snuffe. Och vi som kämpade så! Men Peter, du skall veta att du tog rätt beslut, att du är modig och full av kärlek och att vi allihop i hjärtat sitter runt omkring dig och deltar just nu. Om vi alla samlades fysiskt, skulle vi inte få plats i din lägenhet – tänk på det, när ensamhetskänslorna blir för svåra! Och tänk på att de flesta av oss har gjort samma resa som du… kämpat hårt och till sist fått kapitulera. Vi vet hur du mår och vad du känner inombords. Det kanske kan stödja dig lite grand i alla fall? Själv funderar jag fortfarande efter 13 år om jag hade kunnat rädda min Bamse… men förnuftet fortsätter att säga samma sak, att jag gjorde rätt som lät honom dö. Och jag kan berätta för dig att mitt i det hemska att behöva hjälpa ett djur att dö, har man faktiskt den möjligheten… den önskade jag mig ofta under pappas sista år, kan jag avslöja.

    Våra varmaste kramar, nosbuffar och tankar!
    Klostergänget genom sr. Carina.

    • Katten Sippo skriver:

      Tack för era stödjande ord. Jag vet nog innerst inne att ni har rätt, men just nu så fungerar inte hjärnan som den ska. Men jag känner enormt stöd från alla vänner samt vettisar, som alla säger samma sak – det var rätt beslut.

  32. Nea skriver:

    All kärlek till dig och Sippo.

  33. Katten Gustav skriver:

    Stackars, stackars er…som hos alla andra här rinner tårarna när jag läser om hur vackert och kärleksfullt du skriver om Snuffe. Så sorgligt att hans liv blev alldeles för kort, men det liv han fick var det bästa liv en katt kan ha. Det sägs att sorgen är kärlekens pris, något som blir helt uppenbart en sån här gång. En svår tid blir det nu, men säkert finns Snuffe vid sin husses sida, även om han inte kan synas längre. Mina varmaste tankar till dig och Sippo…

    • Katten Sippo skriver:

      Tack snälla Gustav. Du jamar så snällt, men du har alltid varit en bra vän. Nu blir det svårt framöver, men vi hoppas att Snuffe ser på oss ifrån sitt moln.

  34. Smellan&Katja skriver:

    Finns inga ord som hjälper eller lindrar när man som människa måste ta så svåra beslut. Du har gjort allt för Snuffe och han har haft tur med en så omtänksam/kärleksfull husse.
    Massor av tröstekramar till dig och Sippo.
    Matte till Smellan&Latja.

  35. Vi är så ledsna för er skull. Stackars er och stackars Snuffe. Många många tasskramar och buffar från oss!

  36. Nalle skriver:

    Tänker mycket på dig.
    Vet hur ont det gör och hur man saknar lääänge.

    Nalle

  37. Anonym skriver:

    Sååå himla tråkigt. Tänker på på er, känner för er.
    Gammelhusse

  38. Xantippa skriver:

    Hej. Min djupaste sympati. Jag återkommer, är så ledsen nu.

  39. Agneta skriver:

    Gråter här också, men är säkra på att lilla söta Snuffe har det bra i Regnbågslandet, många kompisar att busa med.
    Även om han inte blev så gammal så har han haft ett bra liv,han kunde inte haft en bättre husse, en husse som gjort allt som gått att göra. Skönt att han fick vara hemma i helgen och gosa mycket. Nu Sippo får du och husse ta hand om varandra. Tänker på er! Många tröstkramar från Max, Lisa, Ellen, Kompis, Pyssling och deras matte.

    • Katten Sippo skriver:

      Ja, han behöver ju varken ha ont eller vara ensam. Det känns skönt att han inte lider längre, men jag önskar ändå att jag kunnat göra mer.

  40. Jonna skriver:

    En liten dikt jag plockat upp på vägen, Vila i frid Snuffe…

    So this is where we part, My Friend,
    and you’ll run on, around the bend,
    gone from sight, but not from mind,
    new pleasures there you’ll surely find.
    I will go on, I’ll find the strength,
    …life measures quality, not its length.
    One long embrace before you leave,
    share one last look, before I grieve.
    There are others, that much is true,
    but they be they, and they aren’t you.
    And I, fair, impartial, or so I thought,
    will remember well all you’ve taught.
    Your place I’ll hold, you will be missed,
    the fur I stroked, the nose I kissed.
    And as you journey to your final rest,
    take with you this…I loved you best.

  41. Matte sitter och gråter, husse har tagit det definitiva kärleksbeslutet för sin (p)älskling Snuffe.
    Nu har han inte ont längre och får träffa flera av våra kompisar som vandrar där på ängen: Tusse, Ditte, Bäbis och hennes son Nalleman, Amanda I, Smulan I, Pricken, Plutten och Madicken.
    De är mattes älsklingar som inte längre finns. Hoppas att ni har roligt tillsammans.

    • Katten Sippo skriver:

      Det definitiva kärleksbeslutet som vi alla djurmänniskor får fatta nån gång. Men trots att jag innerst inne är säker på att jag gjorde rätt, så värker de i hela kroppen. Jag tror att de kommer få jamarkul tillsammans.

  42. Puma & Sixten skriver:

    NEEEJ!! Det var ju inte såhär det skulle sluta. ”Tårarna rinner i en strid ström” Vi förstår att det var det rätta, men det känns så hemskt att förlora en så ung katt kollega.

    Andra katter som också nyligen gått över till regnbågslandet står säkert och väntar med höjda svansar på Snuffe´s ankomst. De tar väl hand om honom nu, men han kommer säkert sitta och vaka över er mellan lekpassen däruppe.

    • Katten Sippo skriver:

      Vi ville också att det skulle sluta annorlunda, men ibland har man ingen makt alls. Jag hoppas att han får ett sådant värdigt välkomnande som ni skriver.

  43. Catta skriver:

    Även jag sitter här på jobb med tårar i ögonen. Jag vågade inte se din fina film med ljudet på, jag får göra det när jag kommer hem ikväll och vågar släppa ut tårarna.

    Jag känner också igen mig i denna svåra situation.
    Men du mördade inte honom, till sist hade han lidit väldigt mycket och det var skönt för er båda att han slapp det nu.

    Många varma tröstande kramar.

    • Katten Sippo skriver:

      Tack så mycket. Det krävs en djurmänniska för att förstå något sånt här. Men nu känns det skönt att veta att han inte har ont längre.

  44. Bm skriver:

    Med tårar skvalande ner för kinderna, så ropar mitt inre neeeeeeej, så får det inte vara!!! Snuffe ska vara hemma hos sin husse och Sippo…så kommer det ju bli…men nu är han med er på ett annat sätt, han kommer vaka över er på ett annat sätt än som säkerhetsvakt. Han kommer bli mött av Sippos fästemö. Han kommer kunna busa, springa och hoppa runt utan att vara rädd eller att ha ont. Så otroligt ledsen för detta och jag känner stor respekt för vad du har gjort och kommer göra för dina fyrfota vänner. Det var mycket fint i rummet med de tända ljusen, stor eloge för Valla djursjukhus, som tar detta på allvar. Varma sympatikramar från Örebro

    • Katten Sippo skriver:

      Det är samma som mitt inre skriker med. Jag förväntar mig fortfarande att se honom ligga i sin kattbädd. Men jag får tänka på att han busar och har det bra i Regnbågslandet.

  45. Lizas matte skriver:

    Var inte rädd, Liza möter dig på vägen Snuffe.
    Sov i ro lille vän. Nu behöver du inte ha ont mer.

    Tänker på er, husse och Sippo.
    *gråter*

  46. Fjutten skriver:

    Nu rinner tårarna nerför mattes kinder. Precis som förra veckan då vår ledarkatt Linus fick lämna oss… Lille Snuffe, Linus kommer att ta emot dig nu när du anländer till katternas paradishimmel. Vi alla tänker på er och sänder de varmaste tröstkramar till er. Låt nu Sippo ta hand om husse, vi katter vet hur vi ska trösta så att det känns lite bättre för matte eller husse.
    Stora kramar! Fjutten med vänner+ matte Camilla

  47. Bröderna Bus skriver:

    *svanshonnör* och *pälsen av*

    Tyst och stilla eftertanke, en liten tår på kinden… Det var ju inte såhär det skulle sluta……

    Frid på din resa, Snuffe, nu slipper du att besväras av sjukdomens vedermödor mer!
    Frid åt din själsbror Sippo, så att han utöver säkerhetskattjobbet och sin egen sorg även orkar att trösta er husse!
    Frid åt din husse, så att han ska förstå att han gjort allt som stod mänskligt möjligt att göra, och det sista var den största kärleksgåvan…

    Sorg är priset vi får betala för kärleken!

  48. Bibbi, Nova, Sudden o Tiger skriver:

    Åh nej… Nu rinner tårarna när jag skriver. Lilla Snuffe.
    Du är en modig och bra husse som fattar kloka beslut!!
    Jag har själv suttit där du satt idag.
    Han fick en bra och gosig helg med sin familj och sedan fick han somna in utan smärta.
    Det är stor sorg, men kanske lite tröst att du har dina vänner härute som tänker på dig och Sippo.
    Tassar och nosbuffar till er båda från gänget i Örby

    • Katten Sippo skriver:

      Jag fick höra det flera gånger av vettisen, att jag gjorde rätt. Men ändå funderar man över om det funnits något mer att göra för honom. Det är en stor tröst att ha sina bloggvänner nu. Tack.

  49. Will & Bellatrix skriver:

    Åh, nej… Vi tänker på er på denna den stora sorgens dag och vi sänder våra varmaste tankar också till fine lille Snuffe på hans färd över regnbågsbron till Skaparkatten… Texten framför oss är alldeles dimmig av tårar… Många varma tasskramar till er

  50. Trassla skriver:

    Matte:
    Med tårar i ögonen har jag läst och sett på bilderna…och känner igen mig i flera liknande stunder…
    När man tar svåra, men ändå , tyvärr, rätta beslut…
    Inga ord finns…

Kommentarer inaktiverade.